A lesbian staring at the screen

Allvarligt talat, i kväll är en sån där kväll när jag bara kan ifrågasätta varför jag överhuvudtaget tittar på Melodifestivalen. Jag får inte ut någonting av musiken, jag har sagt det förut men jag kan bara säga det igen: snälla kom med något nytt. För mig är EMD och BWO så tråkigt det kan bli och vad än de här människorna som väjer ut bidragen tycker så tror jag inte att något av det här kommer att funka i Eurovision. Molly Sandén är ju söt men inte heller direkt jättespännande.

Den enda jag hade något hopp om i kväll var Maja Gullstrand men jag blev tyvärr besviken där också. När hon var med i Fame Factory så var hon en av mina favoriter och den enda vars skiva jag kunde tänka mig att köpa. Den första skivan är också bra men det hon bjöd på i kväll var alldeles för platt och mainstream för att väcka något intresse hos mig. Scenframträdandet och kläderna var rent av dåligt. Synd för sångrösten är det fortfarande inget fel på, men det kändes återigen som de har velat anpassa sig för mycket till det gamla vanliga konceptet. När ska någon våga satsa på något nytt? Jag kanske skulle ta det här tillfället att påminna om mitt förslag efter förra årets Eurovision. Men i brist på gehör för det så får jag väl fortsätta hopppas på att Caroline af Ugglas tar sig till Globen och sedan hela vägen till Moskva.

Den enda som inte var en besvikelse i kväll var Petra Mede, hon fortsätter att göra ett fantastiskt jobb.

L-Word kommentarer kommer snart men så länge har jag några andra grejer som behöver sägas.

1. Har jag sagt att jag hatar digital-tv? Mitt i spänningen i slutet på Criminal Minds blir rutan svart, whaat? Meningen med bytet till digital-tv var väl att kvalitén skulle bli bättre. Men innan bytet frös aldrig bilden nu händer det jämnt och jag är nu inne på den andra boxen som krånglar, den första gav upp helt och hållet efter typ ett år.

2. Korruption: vad ska man annars kalla historien som poliserna i Malmö som slängde ur sig rasistiska uttryck och snackade om att spöa upp ungdomar men ändå gick fria. Alltså jag är ingen expert på lagen men att allt avfärdades så lätt känns ändå som att det verkligen är så att man håller varandra om ryggen.

3. Men för att tala om något mer positivt: jag har väl sagt förut att jag är en stor beundrare av Sara Lövestam. Nu har hon lagt upp ett av sina bokmanus på kapitel 1 och det har lyst upp min kväll, sjukt bra. Det måste ni läsa! Jag säger bara "lysistratemetoder", okej det kanske inte var höjdpunkten men jag gillar uttrycket.

Enligt aftonbladet så råder det delade meningar om Petra Medes insats igår, men jag tycker att hon var fantastisk. Proffsig och med mycket humor, hennes kommentar när en av tjejerna i Alcazar sa "nu är de upp till dem där hemma" var klockren, kanske lite elak men klockren; "ja, du får inte ur dig något mer intelektuellt nu" ha ha.

Förutom Petra så var Emilia och Caroline af Ugglas den enda anledningen att titta på första deltävlingen i melodifestivalen. Emilias låt var skönt soulinspirerad och hennes röst passade låten, dessutom går det ju inte att förneka att hon är jättesöt.

Jag tycker också att det var ganska talande att den internationella juryn valde Caroline af Ugglas som sin favorit igår. Förutom att det var den låt som mest passar min smak så var det också den enda låten som överhuvudtaget stack ut lite ur formatet. Allt annat uppvisade en total brist på nydaning. År efter år vinner låtar i nån sorts schlager-pop genre men det funkar ju inte. Jag är så trött på intetsägande poplåtar á la Alcazar och om man ser tillbaka på Sveriges resultat i Eurovision under de senaste åren så verkar det ju inte gå hem särskilt bra i Europa heller.

Aftonbladet informerar också om att de nya röstningsreglerna har lett till "tittarstorm" och det kan man ju förstå. Det är onekligen ganska komplicerat och tills de har satt sig och folk börjar fatta vad det handlar om så finns det stor risk för krångel med konstiga röstningsresulltat som följd. Jag kan inte säga att jag stormar emot de nya reglerna, det finns säkert en bra tanke bakom, men jag kan inte säga att jag förstår dem heller. Vad innebär det till exempel att Caroline af Ugglas både kommer att tävla i andra chansen och är internationella juryns favorit? Har hon då två chanser att gå vidare till Globen? Det är ju i och för sig bra så man kan ju hoppas att det är så. Och det blir så mycket olika röstningar med kort tid för varje omröstning, det känns lite jobbigt också. Folk kanske inte hinner rösta ens.

Anyway, sammanfattningsvis kan man säga att jag är mycket nöjd med programledarinsatsen och någorlunda nöjd med resultatet efter den första deltävlingen.

...about my Lucy Lawless obsession.
Jag vet att jag har sagt det förut, mer än en gång, men Lucy Lawless är en av de coolaste kvinnorna i världen. Om ni behöver en påminnelse om anledningarna till detta så kan ni läsa listan jag gjorde för ett tag sedan.
Jag drömmer om att någon gång få gå på ett Xena convention och/eller en av hennes konserter, om ni fortfarande inte förstår varför så kanske en liten inblick i vad som försigick i Los Angeles i förra helgen kan hjälpa. Eftersom tid, pengar och avstånd fortfarande hindrar mig från att vara där så har jag noga följt olika rapporter på nätet. Det kan förstås inte jämföras med att faktiskt vara där men en sådan här video kan väl kanske ändå ge en liten idé om stämningen när Lucy än en gång ger sina horder av flatfans vad de vill ha.


Hon är en 40-årig gift trebarnsmamma från Nya Zeeland som för 14 år sedan av en slump fick rollen som en av få kvinnliga superhjältar som dessutom hade ett mycket nära förhållanden med sin kvinnliga sidekick, kom att bli en ikon och som fortfarande får tjejerna (och kanske en del killar också) att skrika när hon dyker upp på scen. Det är ingen tvekan om att de lesbiska fansen har spelat en stor roll i Lucy's karriär och hon är mycket bra på att visa sin uppskattning för det stöd hon har fått. Som sagt en av de coolaste kvinnorna i världen, om ni fortfarande inte fattar vad det handlar om så kolla in rapporterna på AfterEllen här och här och mängderna med foton och videos som finns på ausxip. 

Jag kollar på Skavlan, vilket för övrigt är ett bra program. Jag gillar den intervjuformen när alla gästerna deltar i konversationerna och det är förstås en klassiker, även om det var lite obekvämt, när Robbie Williams började fråga ut Gro Hammerseng i hans norska motsvarighet Först & Sist.

 

Men i alla fall, det var inte det jag ville säga. Min egentliga kommentar var att jag blev lite störd av att de, i ett inslag när de intervjuade folk på stan om ifall de någon gång hade varit "den andra kvinnan", gång på gång frågade kvinnorna om deras killar eller män. Heteronormativt, eller vad? Jag är inte övertygad om att alla de tillfrågade var heterosexuella, men även om de var det så vore de väl trevligt om den som intervjuade inte bara utgick ifrån att de var det.

Ni vet att jag berättade för er om Hem till gården för ett tag sedan, förlåt!!! Jag hoppas verkligen att jag inte lockade någon att börja titta. Det som hände idag kan bara beskrivas som eeww, my eyes, nej,nej,nej! Jag förstår att man kan vara ung och förvirrad, osäker på sina känslor eller överväldigad av dem och att det kan leda till att man gör dumheter. Men en sådan dumhet kan inte vara att hångla med sin flickväns pappa och under inga förhållanden med Cain Dingle.

Men nu är det här en såpa och sådana saker kan hända på såpor det borde man vara förberedd på, men ändå att se Jasmine med Cain kan ha skadat mig för livet. Cain är som sagt inte bara Debbies pappa utan han är också en vidrig, elak, ful, småkriminell typ som tydligen kan göra vad som helst för att skada sin dotter.
Jag visste att det skulle sluta illa, men det här måste ändå vara något slags rekord i krossandet av flators tv-drömmar.

Eftersom jag trots allt inte riktigt kunde ge mig gjorde jag misstaget att kolla upp fortsättningen på youtube, jag kan bara säga att om ni inte är masochister så sluta titta nu eller, i bästa fall, tacka er lyckliga stjärna till att ni inte slösade tid på en såpa till att börja med.

Det verkar som att de samlade kritikerna är eninga om att det här avsnittet levde upp till sitt namn, LMFAO, och jag kan bara hålla med. Det var ett av de roligaste avsnitten någonsin, allas reaktioner på Shenny var hysteriskt roliga, och Alice's ansiktsutryck var något av det bästa jag sett. Jag har alltid gillat Alice och Leisha men det är nog ändå först den här säsongen som jag verkligen har börjat uppskatta hennes talang på riktigt.
Och Jennifer Beals skratt, swoon, och Rachel Shelley, wow... för fullständiga meningar är ju onödiga.
Jag vet fortfarande inte vad jag tycker om Jenny och Shane, jag har svårt att bestämma mig för om jag gillar att se dem tillsammans eller inte. Vad tycker ni?


Men generellt kan jag säga att jag verkligen gillade avsnittet. Egentligen vet jag inte vad jag kan säga om det som inte redan har sagts så i fortsättningen kanske jag bara borde hänvisa till Scribegirrrl, ingen kan få till orden som hon.