A lesbian staring at the screen

Ibland är det skönt att få bekräftat att andra tänker som man själv. Man läser något som visar att man inte är den enda som har haft en viss tanke eller åsikt och det ger en bekräftelse på att man lever i den verkliga världen. Man får inga poäng för orginalitet men samhörighet är kanske viktigare.

Jag såg lite av och till på svt:s stand-up kväll i lördags och det var ganska roligt ibland men när jag tittade igenom tablån så insåg jag att de inte hade med en enda kvinnlig komiker. Och jag tänkte: hur är det möjligt? är inte det här här public service? är det möjligt att de inte alls har tänkt på något sorts jämställdhetsperspektiv? och kunde de verkligen inte hitta några bra kvinnliga komiker? Med andra ord så var jag lite chokad men mest trött på att saker görs så dåligt och att man ska förväntas sitta en hel kväll och bara få ett manligt perspektiv på humor.
Dörför var det skönt att sedan läsa Johan Cronemans tv-krönika där han pekade ut samma sak, kunde de inte hitta en enda kvinna? Han lyckades gräva fram fyra namn på en kvart så svårt kan det väl inte vara. Jag kände visserligen inte igen någon av de namnen, men å andra sidan kände jag inte igen någon annan än Cris Rock av de manliga komikerna heller. Men så är jag knappast någon komikerexpert heller. Trots det skulle jag kunna föreslå ett antal namn som jag hellre hade sett, vad sägs om Kate Clinton t.ex. hade inte hennes politiska komedi passat in i dessa tider. Eller ännu hellre Wanda Sykes som för övrigt kom ut officiellt i helgen på en protestdemonstration mot prop 8.

Jag uppskattade också Sara Lövestams tevekrönika, hennes kommentarer om Idol handlade om precis samma saker som jag hade tänkt på. Typ Alice svar på frågan om vad hon gillar för filmer: "Jag är ju tjej så jag gillar romantiska komedier", suck.















För övrigt anser jag att abc bör dränkas i protester.