A lesbian staring at the screen

Alltså vi bor i ett land där samkönade par om några dagar kommer att kunna gifta sig, där diskrimineringslagstiftningen är bra och präster kan ställas inför rätta för vad de säger i sin predikan. Men ändå verkar det fortfarande vara okej att stå i tv och säga vad som helst om transpersoner. Rickard Olsson körde i kvällens Vem vet mest? med ungefär samma kommenar som Tomas Järvheden gjorde i förra årets Inför Eurovision när det dök upp en fråga om Dana International: "Hon, han eller vad det nu var". Visst det kan vara svårt att alltid hålla reda på hur folk identifierar sig, jag var själv osäker innan jag hade kollat upp det (enligt wikipedia kom Dana International ut som transsexuell när hon var 13 år), men 1. man borde väl kolla upp fakta innan man uttalar sig i ett tv-program 2. förstår inte folk att det är minst sagt förolämpande att avfärda en persons hela identitet. Det känns lite tröttsamt att man fortfarande verkar tycka att det inte spelar nån roll vad man säger.

På tal om Inför Eurovision så är jag lite trött på det också just nu. Jag saknar det gamla konceptet när det var en expert från varje nordiskt land som gav sina omdömen. Bara för att man är populär artist så betyder inte det att man har något vettigt att säga om andra artister. Jag tar kanske det här med Eurovision lite för mycket på allvar men jag känner att jag vill ha någon med lite mer insikt i tävlingen, dess bakgrund, länderna etc. och inte bara artister som varken är vana att prata i tv eller verkar ha särskilt bra koll på alla andra aspekter. Presentationerna av varje land är fruktansvärda att lyssna på; obekväma och oinsatta. De enda som har något vettigt att säga är Thomas Lundin och i viss mån Christer Björkman, men snälla byt ut resten mot Jostein och de andra som var med förut.

Okej, nu ska jag sluta beklaga mig och återvända till mitt "happy place", också känt som Otalia-land.