A lesbian staring at the screen

Det finns många anledningar att inte känna sig odelat positiv inför julen: konsumtionshysterin och alla måsten; alla människor som är ensamma under en tid där så mycket fokus ligger på gemenskap; alla barn som växer upp i familjer där jul bara innebär att man måste vara hemma hela dagarna i en familj där ingenting fungerar; alla människor på andra håll i världen som bara kan drömma om att köpa julklappar till sina barn; alla grisar som måste slaktas för att vi ska få mat på julbordet... Har man tur så betyder julen att man får vara ledig ett tag och spendera lite kvalitetstid med familj och vänner, men kvalitetstid med familjen passar också bäst i lagom dos och fram emot annandagen kan man nog behöva något annat att distrahera sig med. Tur då att SVT i år har tänkt på oss när de har gjort sin årliga miniserie. I år handlar serien om Selma Lagerlöf och trailern ser onekligen lovande ut:
20 sekunder säger ju kanske inte mycket om hur två timmar kommer att vara. Men jag kommer att gå på det faktum att tidigare år serier har varit bra och välgjorda och på att Helena Bergström och Alexandra Rappaport kommer att kyssas i min tv-ruta och se det som min anledning att inte bli frustrerad under dagarna innan. Jag lär säkerligen återkomma för att rapportera om huruvida det var värt det.

För övrigt anser jag att abc bör dränkas i protester